miiillis

Yes yes yes äntligen! Idag är det seriepremiär och vad jag har längtat! Synd bara att de e mot eker och att halva laget är borta så...de kommer bli intressant verkligen. Och på tal om att vi knappt e någe lag så vakna ja me hals ont i morse :S vet inte om ja ska skylla på amanda eller malin här nu ;) tekniken slutar aldrig att förvåna mig så ja kan ju ha blivit smittad. Ösk match å mys kan ju annars vara en bättre anledning eftersom hon nu e sjuk som tusan. MEEN jag har i alla fall nya skor :D jaa jag höll mitt löfte om att köpa nya innan premiären! Dock fick han i butiken typ ta ut halva lagret innan jag vart nöjd. Och han hade målgaranti på dom oxå så lämnar tbaka dom om de inte funkar ;) tihi

Nej nu ska ja sätta igång här! Pimpla honungsvatten och städa! två timmar kvar tills samling! YES

Ja louise har fyllt år och hela hennes klass kom ida. Dom åt tacos, sjöng karaoke, hoppade studsmatta och dansade. Ujuj nu e de iaf snart slut (tack och lov) men det var kul. Även om över 20 tolvåringar kan bli ganska högljudda och jobbiga så e dom roliga! Kul att få träffa dom iaf. Har några roliga klipp som man kanske borde lägga upp här eller nån annan stans. Självfallet kommer de blider t bilddagboken! Nu ska ja säga hej då puss hej

Jag känner att det är alldeles för dålig stämning runt mig nu. I skolan är alla otaggade till max och ingen orkar göra ett skit. Så kom igen nu! Det är 51 dagar kvar och jag vet att de är mycket att göra men sen är iaf skolan över. Jag vet att mycket är skit just nu och att många känner sig stressade och mår dåligt över diverse saker men det kommer att bli bra! Om några månader kanske saker å ting kommer att kännas bättre! Lifes goes on! Och det finns människor omkring oss som behöver oss och som kan hjälpa oss. Så istället för att dra ner varandra, tagga varandra!
Kom igen nu alla! Nu tar vi oss samman och gör ett sista ryck!!

...tills du valde det som aldrig sviker dig, det som alltid ger dig ro, det som får dig att glömma mig...

Jag känner mig verkligen uppskattad...

Nu sitter jag här igen. Jag skriver bildanalys och Lo sitter brevid och försöker att skriva Projektarbete. Fast mest snackar vi skit om johan, pratar lite om jobb och allt annat som är intressantare än att plugga. Så kan de bli när man varit borta från varandra i snart tre veckor...

Jag tycker synd om Lo för hon får bara mer och mer att göra på PA av sin handledare. Jag har typ knappt 10 sidor sammanlagt och hennes hanledare vill att hon ska ha typ 20-25 (okej nu kanske ni tror ja överdriver men neeej)

Nej nu ska vi skita i pluggandet och äta snart! Härliga tider... Ska iväg till slottet och stå på ost och vin mässan sen oxå...Kul kul

Jaa tro de eller ej men tror ja e klar me själva arbetet. Har skickat in de t min lärare så hon får kolla å se om hon har några fler ideer annars så ska ja bara få in de i rapporten och skriva klart de sista på den. Fan va skönt de ska bli att bli av me de!!!!

Sen börjar ja må dåligt över mig själv... Trots att ja har massa me tid nu så gör ja inget vettigt...det känns som ja bara går runt å lallar. Iof så måste man ju göra de nån gång men endå... får panik, vill bli klar me allt nu! Okej har engelskan (världens jobbigaste text) bildanalysen (börjat på) läsa svenska nationella och idrotten me stress (jaa kul att skriva ännu lite till om stress...suck) men de e snart avklarat de me! men i helgen blir de t å ta de lugnt! De skålar vi på...eehh jaa hahaha

Här sitter jag med ett projetarbete och har ingen jävla aning om va ja ska skriva mer...
Det känns som de måste va skit bra å ja måste skriva jätte mycket till men samtidigt så kommer ja inte på någe skit att skriva...suck. Jag vill bara bli klar me de hära nu!

Funderar på att lägga in lite bilder på bilddagboken, äta å sen kanske vila lite för att se om ja blir någe smartare...Även om de e tveksamt...

När jag var i Teneriffa läste jag världens bästa och jobbigaste bok.

"Ett tal till min systers bröllop" av Linda Skugge.

Jag har nog aldrig varit så säker på att jag inte vill skaffa barn men sammtidigt längtat efter en liten knodd som när jag läste den. Och när mamma läste en bit kunde hon bara hålla med "barnen är det man lever för, man ställer upp i alla lägen för man älskar dom av hela sitt hjärta". Jag höll nästan på att gråta när hon kollade på mig och bara nickade. Den boken är värd att läsa!!!!!!
Tyvärr fick ja tokläsa den sista kvällen för att hinna klart innan ja skulle åka så på natten drömde jag om barnvagnar å skrikande, spyende ungar som jag älskade över allt annat. Det var lite intressant faktiskt.

Asså nu när ja verkligen har viljat skriva både ett och två och tre inlägg så har självklart blogg.se varit ur funktion... SUCK säger ja bara. Och nu känns det ju inte så överdrivet kul att försöka komma ihåg vad man hade tänkt skriva och skriva de. Om ni förstår:P


Iallafall. Jag har kommit fram till att mina katter är sadistkatter. Jag menar, när dom tar in en mus och sedan ligger å puttar på den, musen springer iväg, dom springer efter och fortsätter peta på den då blir ja inte glad. Ne jag blir faktiskt lite arg på dom. Musen har ju inte gjort dom någe. Och sedan när pappa har släppt ut dom så hittar ja dem senare på kvällen iförd med att "leka" med den igen... elaka katter säger ja bara! Nu blire inge gos me dom på ett tag.....

Sen imorse upplevde jag den där känslan igen när det känns som att hela världen står stilla. Och jag hatar de. Jag vill (jo de vill jag) inte veta vad som har hänt. Asså jag vill inte ha vetskapen om att folk råkar illa ut. Därav anledningen till att jag inte kommer kunna bli läkare eller sjuksköterska för jag kan inte se människor i smärta. Det jag kan sträcka mig till är kanske sjukgymnast. Då tar man ju hand om personerna efter skadan och jag slipper se själva olycksahändelsen....

Ne är i skolan så ska fortsätta skriva på mitt reportage om hur man bör klä sig i backen! Riktigt kul...inte!