miiillis

Tack för saltet i såren!

Efter en liten nedstämd och deppig helg har jag nu äntligen kommit på banan igen.
Träningen har börjar rulla på nu, har träningsvärk vid sittbensknölarna så att det är sådär lagom skönt att sitta ner på en hård stol.
I helgen hade ja en sådan där känsla att jag bara ville sätta mig och gråta helt plötsligt. Den kom och gick lite som den ville. Nu känns det dock väldigt avlägset.

Just nu är jag väldigt bitter. På typ det mesta. Och det tar väldigt mycket av min energi. Jag vill inte vara bitter men vet inte riktigt hur jag ska kunna sluta tänka på vissa saker just nu. Det är lite svårt när det alltid finns runt omkring en.

Det är dagar som denna som jag önskar jag hade någon som kunde ta hand om mig. Ge mig mat och så när jag inte kan ta mig upp ur soffan.

My back hurts!