Underbara halloween
Trots att jag inte tycker om att klä ut mig slutade kvällen endå med att jag på sätt och vis vart det...
Hemma hos Bernice var det underbart! Hon hade gjort de så fiiint och sällskapet kan inte vara mer perfekt. Det fanns dricka och snacks i överflöd och det var så kul så vi höll nästan inte på att komma iväg. Men efter mycket om och men styrdes våra steg (mer eller mindre rakt) mot kåren. Väl där började min kväll redan i kön. För det första var jag kissnödig så jag trodde jag skulle dö, sen vart jag så irriterad så jag trodde jag skulle explodera och sedan lyckades jag skämma ut mig...igen! Jackorna gick, tack och lov, fort att lämna men sen visade det sig att den första lediga toaletten stank så mycket att jag höll på att spy, fråga bernice. Men eftersom nöden inte har nån lag och jag var dödlig kissnödig var det bara att ta ett djupt andetag och stå ut. Och till råga på allt vart halva min arm nedkletad med något rött när jag störtar ut från toaletten. Nån sa att det var en som var jul men...jag tror det kan ha varit "blod".
Haha. Sen lyckades vi hitta en liten bortsprungen valp som vi eskortera tillbaka till Cruella (som tydligen hade tappat bort resterande 98 valpar så, vet inte om det hjälpte så mycket) och jag vart allmänt förvirrad på alla utklädnader och namn (har jag nämnt att jag suger på att komma ihåg folks namn) och jag hade även världens läge att skämma ut mig igen. Synd (tur?) att jag inte tog det, hade varit kul att se reaktionen, tihi.
Kvällen var underbar och avslutades med en halkig hemgång till linda där jag hämta min cykel. Sedan vart det en försiktig (!) hemcykling i kylan till en varm och gosig säng.
Morgonen efter var ja knappts ens bakis och såg nästan fram emot att stå på mässan i solen!
Jag har även kommit fram till att man inte behöver vara utklädd til vampyr för att vara en. Min hals fick känna på både ett och två och tre bett under kvällen. Det var inte skönt...
Hemma hos Bernice var det underbart! Hon hade gjort de så fiiint och sällskapet kan inte vara mer perfekt. Det fanns dricka och snacks i överflöd och det var så kul så vi höll nästan inte på att komma iväg. Men efter mycket om och men styrdes våra steg (mer eller mindre rakt) mot kåren. Väl där började min kväll redan i kön. För det första var jag kissnödig så jag trodde jag skulle dö, sen vart jag så irriterad så jag trodde jag skulle explodera och sedan lyckades jag skämma ut mig...igen! Jackorna gick, tack och lov, fort att lämna men sen visade det sig att den första lediga toaletten stank så mycket att jag höll på att spy, fråga bernice. Men eftersom nöden inte har nån lag och jag var dödlig kissnödig var det bara att ta ett djupt andetag och stå ut. Och till råga på allt vart halva min arm nedkletad med något rött när jag störtar ut från toaletten. Nån sa att det var en som var jul men...jag tror det kan ha varit "blod".
Haha. Sen lyckades vi hitta en liten bortsprungen valp som vi eskortera tillbaka till Cruella (som tydligen hade tappat bort resterande 98 valpar så, vet inte om det hjälpte så mycket) och jag vart allmänt förvirrad på alla utklädnader och namn (har jag nämnt att jag suger på att komma ihåg folks namn) och jag hade även världens läge att skämma ut mig igen. Synd (tur?) att jag inte tog det, hade varit kul att se reaktionen, tihi.
Kvällen var underbar och avslutades med en halkig hemgång till linda där jag hämta min cykel. Sedan vart det en försiktig (!) hemcykling i kylan till en varm och gosig säng.
Morgonen efter var ja knappts ens bakis och såg nästan fram emot att stå på mässan i solen!
Jag har även kommit fram till att man inte behöver vara utklädd til vampyr för att vara en. Min hals fick känna på både ett och två och tre bett under kvällen. Det var inte skönt...
