En sån hemsk men samtidigt så underbar helg!
Fredag var en stressens dag. Stressa på jobbet då två var sjuka och resterande fick extrajobb. Stressa i sig maten för att sedan ha ännu mer att göra. Stressa hem för att packa och kasta i sig mat för att sedan stressa iväg till pappa och byta om och sedan iväg till match. Phju...
Matchen gick ovanligt bra faktiskt. "Bara" förlust med 2-0. Men efteråt kändes kroppen mer sönder än hel. Typ som mina strumpor, som efter fem minuter hade ett stort hål i sig. Man tackar! Det är skönt när nån hoppar på en och trampar på hälen så hårt så strumpan går sönder och skon åker av...
Efter matchen var det skynda hem till en väntande bastu. Eftersom jag inte hade fryst något under hela matchen kom det såklart efteråt när jag vart kall. Efteråt kom oxå den outhärdliga smärtan. Under matchen hade jag känt lite i ryggen och ganska mycket i knät. När jag kom hem visste jag inte om jag skulle kunna resa mig igen om jag satte mig ner. Jag bävade för morgondagen.
Lördagen vart smärtans dag. Efter en rastlös sömn med smärta, smärta och åter smärta i rygg, knä och ben lyckades jag tillslut vid 10 somna om och vakna kl 13 igen. Det var skönt! Att överhuduvtaget röra sig den dan var en utmaning. I början kunde jag knappt stödja på knät men det var bättre under dagen. Men ryggen känns hopplöst. Så fort ja sitter ner har ja svårt att resa mig och jag kan inte sträcka ut benen.
Men efter att två utgångar gått åt skogen vart det hemmamys framför melodifestivalen och Greys.
Söndagen var snöns dag. Då åkte jag och Linda stjärlapp och tefat i backen utanför jobbet. Och innandess hade jag kämpat på i snöblasket som kommit under helgen. Kvällen ägnades åt att försöka göra ryggen jobbklar. Med andra ord smörjde jag in den, stretchade och satt med en vetekudde på ryggen.
Men trot all smärta kan jag inte klaga. Jag har haft en underbar helg hos pappa med min gos. Känns skönt att man kan kombinera. Och jag tror inte jag hade överlevt om inte mitt element legat och hållt om mig på nätterna och lindrat mitt ryggont. Och pappas underbara mat mättat mig....tihi
Matchen gick ovanligt bra faktiskt. "Bara" förlust med 2-0. Men efteråt kändes kroppen mer sönder än hel. Typ som mina strumpor, som efter fem minuter hade ett stort hål i sig. Man tackar! Det är skönt när nån hoppar på en och trampar på hälen så hårt så strumpan går sönder och skon åker av...
Efter matchen var det skynda hem till en väntande bastu. Eftersom jag inte hade fryst något under hela matchen kom det såklart efteråt när jag vart kall. Efteråt kom oxå den outhärdliga smärtan. Under matchen hade jag känt lite i ryggen och ganska mycket i knät. När jag kom hem visste jag inte om jag skulle kunna resa mig igen om jag satte mig ner. Jag bävade för morgondagen.
Lördagen vart smärtans dag. Efter en rastlös sömn med smärta, smärta och åter smärta i rygg, knä och ben lyckades jag tillslut vid 10 somna om och vakna kl 13 igen. Det var skönt! Att överhuduvtaget röra sig den dan var en utmaning. I början kunde jag knappt stödja på knät men det var bättre under dagen. Men ryggen känns hopplöst. Så fort ja sitter ner har ja svårt att resa mig och jag kan inte sträcka ut benen.
Men efter att två utgångar gått åt skogen vart det hemmamys framför melodifestivalen och Greys.
Söndagen var snöns dag. Då åkte jag och Linda stjärlapp och tefat i backen utanför jobbet. Och innandess hade jag kämpat på i snöblasket som kommit under helgen. Kvällen ägnades åt att försöka göra ryggen jobbklar. Med andra ord smörjde jag in den, stretchade och satt med en vetekudde på ryggen.
Men trot all smärta kan jag inte klaga. Jag har haft en underbar helg hos pappa med min gos. Känns skönt att man kan kombinera. Och jag tror inte jag hade överlevt om inte mitt element legat och hållt om mig på nätterna och lindrat mitt ryggont. Och pappas underbara mat mättat mig....tihi
