miiillis

Jobbar egentligen men är hemma och äter lite. Hos mamma bör tilläggas med tanke på att det inte finns någe vettigt hos pappa förutom korv. Och hamburgare. Och massa konstiga saker jag inte vet varför dom har halva frysen med. Tycker inte om att vara själv hos pappa. Då märker jag hur mycket det är som är trasigt och inte är som det ska. Det är kaos i alla hyllor och skåp. Det ligger saker överallt. Inte undra på att jag är som jag är, att det ser ut som det gör i mina rum när det är det där jag mestadels har levt med. När jag ser all skit som ligger överallt blir jag rädd. Rädd för att det kommer se ut så när jag bor själv. Vill verkligen inte att det ska göra det men tja jag är ju släkt med det. Jag har alltid bott i det. Jag vet själv hur jag är när det gäller städning och sånt. Jag är inte precis den renligaste av människor och det är stökigt på mitt rum. Jag är inte bra på att plocka undan saker och dammsugaren har jag nog inte rört på några månader (hemskt jahvet...). Men det är väl bara upp till bevis. Får jag äntligen ett eget ställe, ETT ställa där jag får ha mina saker kanske det är lättare. Som det är nu har jag ju flera ställen jag kallar hemma och saker överallt. Jag orkar inte lägga undan saker eftersom jag vet att jag endå snart flyttar på det, tar med det till nästa ställe. Men mest av allt hatar jag att inte ha kontroll på mina saker. Jag vill ha allt hos mig, på mitt rum. Men det får inte plats. Jag tycker inte om när folk kan rota bland mina saker, när vi lägger det på gemensamma ställen.

Men jaja jag ska väl inte var för bitter. Ska vara glad för att jag har nånstans att ha dom. Vet ju faktiskt aldrig hur bra det kommer bli. Så ska försöka vara nöjd och fixa saker så gott det går!